Leka själv

Jag är omöjligt dålig på att vara själv. Eller rättare sagt: skapa en fungerande tillvaro själv. Att ha människor omkring mig är som bränsle för mig, och därför blir mina ensamma dagar mest prutt, blogg, glass till middag, prutt, Netflix, prutt. Sedan kommer jag på att jag kanske borde ha duschat, kanske ätit en macka innan 17.30, och kanske gjort mig en panna kaffe innan huvudvärken blev permanent. Men då är det redan dags att sova. :(

Idag däremot! Idag har jag KBT:at mig själv. Jag drack kaffe innan huvudvärken påminde mig, och gick utanför dörren. Låt oss ta en titt: 

Jag packade allt jag behövde för en utflykt i naturen. Täcke, kudde, böcker, snus. Telefonen använde jag ju för att fota, därför kunde inte den vara med på bild. Saknas på bilden gör också min vattenflaska.

Här har jag fångat två böcker jag inte läste, samt det hus jag inte bor i (av de två som omsluter gräsplätten). Vad deppigt det ser ut när våren tagit sig hit, men ännu inte tagit sig an grönskan ordentligt.

På den här bilden ser vi fötter, 2/2 av dem jag har. Vi ser också boken jag faktiskt läste. Den var jättebra. Läs den ni med, Sommaren utan män av Siri Hustvedt minsann. Den blommiga tarmen är en bläckfiskarm som håller reda på var jag ska fortsätta läsa när jag har pausat för att kolla Facebook och se vad alla andra människor gör när jag KBT:ar. Den är tysk och jag har fått den av min kompis Anna.

När det gått en stund kände jag att det var dags att gå in för att äta frukost. Det såg ut så här:

Sedan fick jag sms:a grannen. Hon kom över i ilfart och rastade mig grundligt och såg till att jag fick i mig mat. Det var skönt, för KBT-metoden visade sig ta ett tag. Jag får försöka igen en annan dag. 

Tacka vet jag goda grannar. Sådana har jag faktiskt också.