Tuttar, tuttar, tuttar överallt

Hade på teven häromdagen och skymtade en snutt av/om filmen American Beauty bakom datorskärmen. Mindes plötsligt en scen från filmen där dottern i familjen blev filmad genom fönstret av Knepig Granne, varpå hon plockar fram tuttarna. Glatt hojtar jag till Bob något om att hon har så schysta brön, stora och härliga. Till och med naturliga! Sedan tog det mig elva sekunder, runda slingor, innan jag blev på mitt allra sämsta humör.

Det här är alltså något att minnas, med strössel på. En endaste Hollywoodrulle med ett endaste par stora naturliga rattar. Det finns ju massor av icke opererade lökar på teve, men de är alltid små och perky på tunna brudar, och omges av omarinerade revbensspjäll en fattig jul. På American Beauty-bruttan hänger de till och med i lite olika höjd, och det gör mig mjuk och glöggljummen inombords att få se dem i rutan. Vad som gör mig kantig och kallkaffe till mods är att detta exempel i princip är ensamt i sitt slag (ja, jag vet att det finns fler, jag har sett fler filmer än Bikini Spring Break och Piranha 3DD också faktiskt).

Att minnas hennes framtunga uppenbarelse som något lite unikt gör mig  s u i c i d a l.

Vad som kanske var svårast att hantera var att det nog var första gången jag faktiskt reflekterade över bristen på mjukpattar på film. Visade mina egna för både Bob och min egen spegelbild. Båda klappade mig på axeln och sa att jag nog aldrig får jobb i Hollywood, men att vi nog kan hantera den vetskapen utan gråt och tandagnisslan.

Bifogar lite muttor också, då känns livet alltid lite lättare.

Vill helst ha den ovanför soffan, men i sovrummet går också bra.

Tills vidare nöjer jag mig med att ha den som skrivbordsunderlägg.

(James McCartney's Great Wall of Vaginas)